Riksdagsprognos 2026

Grundläget väger varje instituts mätning med urvalsstorlekens kvadratrot när verifierat nettourval finns, en öppet redovisad metodfaktor och en historisk träffsäkerhetsfaktor. Färskhetsläget multiplicerar dessutom med exponentiell tidsvikt från fältperiodens mittpunkt när den finns, annars från publiceringsdatum. Saknad metadata ger neutral faktor 1,00; urvalsvikten är därför partiell tills samtliga institut har verifierade uppgifter.

Historikfaktorn är backtestad mot sista jämförbara nationella mätning före valen 2014, 2018 och 2022, partivis med absoluta fel. Demoskop får 1,10, Sifo/Verian 1,02, Novus 1,04, Ipsos 1,02 och Sentio 0,90. En leave-one-election-out-kontroll jämför den viktade sammanvägningen med lika vikt i tre helt hållna val; den vägda varianten har lägre medelfel (1,236 mot 1,247 pp). Skillnaden är liten och ska inte tolkas som ett självständigt bevis för bättre prognoser. Övriga institut står neutralt på 1,00 tills motsvarande underlag finns. Faktorn är begränsad till 0,90–1,10 och får därför aldrig dominera urval, metod eller färskhet.

Valkretsscenariot utgår från officiella riksdagsresultat i de 29 valkretsarna 2014, 2018 och 2022. För varje parti läggs den valda nationella förändringen i procentenheter på 2022 års valkretssiffra. I ett villkorat backtest, där det faktiska nationella utfallet är känt, hade metoden 0,78 procentenheters medelfel per parti och valkrets 2014–2018 och 2018–2022. Att sätta varje valkrets direkt till rikssnittet gav 1,83 pp. Testet mäter endast den geografiska översättningen; fel i den nationella opinionssammanvägningen tillkommer.

Mandatscenariot fördelar först 349 nationella platser med jämkad uddatalsmetod och fyraprocentsspärr. Därefter fördelas 310 fasta mandat på valkretsarnas strukturella röstvolymer, där 2022 års andel giltiga röster skalas med 2026 års antal röstberättigade. De 39 återstående utjämningsmandaten går till partier som ligger under sin nationella mandatandel. Beräkningen följer därmed valkretsstrukturen, men är fortfarande ett scenario eftersom den saknar aktuella lokala riksdagsmätningar.

Specifika småpartier kan inte beräknas ur kategorin Övriga. Ett parti som når minst 12 % i en enskild riksdagsvalkrets kan få fasta mandat där utan fyra procent nationellt, men det kräver en fullständig riksdagsmätning för den valkretsen. Om ett parti skulle få fler fasta mandat än sin nationella mandatandel krävs mandatåterföring; sidan visar då ingen förenklad mandatfördelning.

Spärrmodellens intervall bygger på den viktade spridningen mellan de valda institutens mätningar för valt parti. Ett gemensamt osäkerhetsgolv läggs kvadratiskt till, så att instituten inte behandlas som oberoende. Leave-one-election-out-kontrollen är för ojämn för att kalibrera sannolikheter; den redovisade tröskelandelen är därför en modellkänslighet, inte en valchans.

Officiella valresultat hämtas från Valmyndigheten.

Sentio ingår med publiceringsdatum 27 augusti och n=1 000. Partitalen är sekundärverifierade, medan den aktuella fullständiga metodredovisningen inte finns öppet; fältperioden används därför inte för tidsvikt och metodfaktorn är försiktig. Historikfaktorn är backtestad på tre val men markerad som sekundärt verifierad eftersom de historiska fulltabellerna inte alla finns öppet hos institutet eller beställaren.

Vid få valda institut eller när partier ligger nära fyra procent ska resultatet läsas som ett intervall, inte ett facit.